Göran Emanuelsson-stipendiet 2018

Göran Emanuelsson-stipendiet 2018 tilldelas två examensarbeten:

Sofia Helgen
för examensarbetet
Programmera sig till matematik? En analys av programmeringsappars lämplighet för matematikundervisning i årskurs 1

Arbetet är gjort vid Karlstads universitet, med Maria Fahlgren som handledare.

Juryns motivering

Sofia Helgens examensarbete utgår från att programmering har kommit in som ett central innehåll i kursplanerna i matematik. Hon undersöker hur väl appar för programmering stämmer överens med kursplanen i matematik och hur väl de lämpar sig för undervisning på lågstadiet. Även om det är stegvisa instruktioner och inte kodning som omnämns i det centrala innehållet för årskurs 1-3 finns det anledning för lärare att redan på lågstadiet låta eleverna börja koda i en lämplig miljö. Dels därför att många har mött kodning redan i förskola och förskoleklass, dels för att elever provar på kodning hemma och dels för att åstadkomma en progression i elevernas möte med kodning.

Sofia har analyserat 14 programmeringsappar som riktar sig till åldrarna 6-10 år. I analysen har hon utgått från en befintlig analysmodell, men modifierat och kompletterat den med hänsyn till den svenska kursplanen, teorier om pre-algebra och kriterier som lärare anser viktiga för en väl fungerande app. Sofia presenterar en sammanställning över apparnas olika egenskaper och kommer i sin analys fram till att de undersökta apparnas lämplighet för matematikundervisningen varierar. Hon kommer fram till att det är de appar som är utformade som spel har störst överensstämmelse med kursplanen och som har en pedagogisk utformning som passar lågstadiet. Examensarbetet har hög aktualitet och ger lärare både bakgrund och verktyg att värdera appar som kan användas i programmeringsundervisning med koppling till matematik. Arbetet är välskrivet och intressant, med väl underbyggt teori och trovärdig analys.

Daniel Vulic
för examensarbetet
En analys av likhetstecknets introduktion i svenska läromedel

Arbetet är gjort vid Stockholms universitet, med Kerstin Larsson som handledare.

Juryns motivering Daniel Vulics arbete handlar om likhetstecknet, ett centralt begrepp i matematikundervisning och samtidigt ett begrepp som är problematiskt för många elever. Studien undersöker hur svenska läromedel för årskurs 1 i grundskolan, och de lärarhandledningar som hör till dem, behandlar likhetstecknet. I arbetet diskuteras också hur framställningen om likhetstecknet eventuellt kan inverka på elevers förståelse av begreppet.

Studien omfattar fem olika läromedelsserier för lågstadiets matematik. I analysen av läroböcker och lärarhandledningar görs jämförelser både inom och mellan olika läromedelsserier. Daniel kommer fram till att det finns stora skillnader mellan läromedelsserierna, både när det gäller läroböcker och lärarhandledningar. Han lyfter särskilt fram variationen i lärarhandledningarnas stöd, samt varierande användning av språkbruk, bildstöd, räknehändelser och typer av likhetsuttryck i elevböckerna. De flesta likhetsuttryck är består av en räkneoperation med kända tal på vänster sida om likhetstecknet och ett sökt tal på högra sidan (till exempel 3 + 4 = _).

Arbetet handlar om ett tröskelbegrepp som är avgörande för elevers matematiska förståelse, i synnerhet för övergången från aritmetik till algebra. Det är angeläget att undervisning om likhetstecknet ger elever goda möjligheter att utveckla förståelse. Mot bakgrund av att läromedel spelar en stor roll i svensk matematikundervisning är det intressant med undersökningar av hur läromedlen hanterar centrala begrepp. Daniel Vulics examensarbete bidrar med en intressant bild av hur läromedlen är uppbyggda.